Felix kom till oss när vi hade det som svårast.Be-dövade av sorg var vi,gick som i en dimma,det hade gått två månader sedan Morfar/Pappa lämnat oss.The Golden Child ville ha en egen liten katt och han skulle vara en röd kille.Vi hittade honom och han bodde i ett stall i Arnebo och det såg vi som ett sign för Morfars/Pappas namn är ju Arne!Två små röda kattungar var det och jag som skröt om min vana att könsbestämma ungar efter Lilla O:s alla kullar kunde plötsligt inte bestämma alls.båda två såg ut som killar eller tjejer.Det växlade liksom.Men The Golden Child ville ha och jag tänkte att om vi vill att det ska vara en kille så är det en kille.Det var han åxå tills en dag när The Golden Child kommer och säger:Vad är det som sticker ut i baken på Felix?Det var en unge på väg och han gick ut i rabatten och födde fyra små ungar och kom ut som en hon!
Nu har Felix vårdat dessa fyra små som bara en kattmamma kan och idag var det dags för sista lilla ungen att flytta.Felix går runt och letar efter sin unge och det skär i hjärtat på mig och jag tycker att hon tittar så anklagande på mig.Men så är det här i livet förstår du Felix.Barnen växer
upp och flyttar ut och nu får du återgå till det vanliga igen och bli den röda kattkillen som du var
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar