Ledarskap eller lärarskap?

Du brister i ditt ledarskap!Ja det får man höra hela tiden när man inte får valpen att göra som han ska eller som man vill att den ska göra.Jag har verkligen känt mig otillräcklig
många ggr. på brukshundsklubbens valpkurs och i vissa perioder har det hela känts totalt övermäktigt!Guuud vad
misslyckad jag känt mig som hundägare och det här med
ledarskap........jag har nog inga vidare ledaregenskaper om
man med det menar att man ska vara en dominant person,
en person med pondus.Jag har oroat mig för att Dobby kanske ska genomskåda mig,se hur osäker jag är och vad händer då?
Tar han över?Blir han en aggressiv,livsfarlig hund?
Jag läser i Anders Hallgren och Barry Eatons böcker där hela den här teorin om ledarskap och dominans och rangordning
ifrågasätts och istället för ledarskap ska man tala om lärarskap och tänk vad fint det låter!Man ska vara sin hunds vägledare och det tror jag mig klara av.
Jag vet vad jag vill ha..........en lycklig och lydig hund!En hund
som funkar hemma och utomhus,som kan gå ordentligt i
koppel utan att dra,som kommer på inkallning,enkla vanliga kommandon.Men framförallt vill jag ha en lycklig,harmonisk hund som tycker om oss och vet att vi tycker om honom och som tycker vi är justa och då vill han vara juste mot oss.Hur får man detta nu då?Jag har anlitat en hundcoach som kanske kan lära mig bra metoder för inlärning men det här med att vara vägledare måste nog komma innifrån mig själv,coachen kan som sagt lära ut olika knep och metoder men tryggheten och att jag vet vad jag gör måste komma från mig själv.Jag tror faktiskt man lär sig mycket om sig själv när man ska ta hand om och uppfostra en liten valp.Man måste tänka efter hur man beter sig,vad har man för kroppsspråk o.s.v.Att ta hand om en liten valp är inte lätt och ibland är det för jävligt jobbigt och man får lust att lämna kvar honom i skogen!Men det gör man inte för det är tur att dom är så söta och gosiga och hade man nu lämnat dom där i skogen så hade det inte tagit lång stund innan man sprang tillbaka för det är något med dom där små rackarna som gör att man ger dom en chans till och en till och en till.....
Idag var det ju dag 10 och skärmen skulle ha åkt av men ska man vara petnoga och det vill jag så är det tio dygn imorgon vid lunchdags och föresten har Dobby somnat nu och sover sött så vi tar av den imorgon istället.