Visar inlägg med etikett The Golden Girl. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett The Golden Girl. Visa alla inlägg

måndag 31 oktober 2011

Spår 7 avgång 17.07

Bara det låter som en filmtitel

Äntligen fick livet vara som en amerikansk film

Med lyckligt slut

Där står jag på tåget som ska gå inom ett par minuter

Med tårade ögon

Man kan höra filmmusiken i bakgrunden

Jag har redan tagit ett tårfyllt adjö av Golden Girl

och nu är frågan


Ska Bastigubben hinna till tåget
Klockan är 17 04
avgång om tre minuter






Jag står vid dörren då han kommer springande


Vi hinner precis med en kärleksfylld omfamning innan dörren går igen


Han hann!!!!!!!!!


Slutscenen


The End




Golden Girl och Bastigubben


Älsklingar!!!!!!!!!!


Mammie loves you!!!!!!














Underbara dagar

Tack för underbara dagar i Stockholm kära kära Golden Girl!!!!!!!!!!!














söndag 28 augusti 2011

Like a hurricane

Hoppas New York står stadigt kvar

för snart till staden The Golden Girl far








söndag 10 juli 2011

Golden nails

you can tattoo it over your heart.

som Bruce säger


eller man kan måla naglarna


 

onsdag 22 juni 2011

Regn

Regnet öser ner

På något sätt känns det helt i sin ordning



Stora jättetårar ifrån himlen













The Golden Girl frågar mig

När kommer det att kännas lite lättare

Jag vet inte får jag svara


Allt jag vet är vad jag känner nu


Sometimes I feel so weak I just want to explode
Explode and tear this whole town apart
Take a knife and cut this pain from my heart


Man ska vårda sin sorg säger Bastigubben så klokt

Vårda den är ett bra uttryck

Att vårda sin sorg är att sköta om den och framförallt

Tillåta den

Bära den med högburet huvud

Låta tårarna få komma som dom vill

och skratten

Det finns en glädje i sorgen

Glädjen över det som var

Det som vi mist nu

och däri ligger sorgen

Lära sig att inget blir som förrut

Att sorgen är en del av livet

Kom nu sorgen så går vi


och ta kärleken och glädjen med dig






























 











tisdag 12 april 2011

Jag vill åxå gratulera

The Golden Girl som numera kan sätta upp skylten



 

söndag 16 januari 2011

torsdag 16 december 2010

Secretary of brotherhood

Jag har kämpat mig fram genom snön
Till fots
och med bil
Jag halkade och föll
men jag reste mig igen
Jag förbannade vintern
Höjde min näve mot skyn
och skrek
Why
Why
Why
Varför gör du mig detta
Jag har frusit långt in i märgen
Mitt hjärta och min själ har stelnat
Jag trodde allt hopp var ute och att jag sakta men säkert skulle frysa ihjäl
Så kom det en bild
och leendet som jag tittade in i tinade upp mitt frusna hjärta igen
Nu är det sommar och varmt och vi tar en
WALK IN THE SUN!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!







söndag 31 oktober 2010

söndag 24 oktober 2010

Dobby bloggar

Öppet brev till The Golden Girl!

Det föreligger ett missförstånd här och det gäller ditt påstående om att jag skulle vara en tjockis!
Nu var det själva fotovinkeln som vart lite olycklig och förvränger verkligheten
Man kan få intrycket av att jag är lite rund men inget kunde vara mera fel
Själv skulle jag vilja beskriva mig som en mycket välväxt och snygg kille
Muskulös och kraftig-JA
Tjockis-NEJ!!
PS:Jag älskar dig anyway


måndag 11 oktober 2010

Den långa walken är över Golden Girl!!

Äntligen!!!!
En plats du kan kalla HEM!!!!





söndag 19 september 2010

Dagens vackraste bild!!!!!!!!

Får jag lov att presentera från vänster

trumvirvel

The Golden Girl,Lasse och Jonis!!!!!!!!!!!!

Vi har varit och röstat
Nu har vi gjort vad vi kunnat
Må dom RÖDGRÖNA segra!!!!!!!!!!

torsdag 16 september 2010

Till The Golden Girl

Nu Faller regn på löv


Nu faller löv från gren

Nu skymmer det mitt på dan

Det mörknar på stadens scen

I parken där ungarna lekte

och jagade runt hela dan

där krattar man undan sommarn

Hösten har kommit till stan

Du vill inte gå upp idag

Det finns inget som lockar dej mer

Det är inget du vill säja eller ha

mer än en varm vrå där du kan sjunka ner



Heartbreak Hotel har stängt för säsongen

men jag blir din nattportier om du vill

Och kastar du dej av och an i sömnen

ska jag hålla dej tills du blir still

Jag ska hålla dej tills du blir still



Det tar tid för tårar att torka

Så är det för var och en

Du måste igenom vintern

om du vill se sommaren igen



Dom svarta hålen öppnar sej

och du har ingenting att hålla dej i

Det du känt så väl är plötsligt främmande

Din egen röst går dej förbi

Till och med din röst går dej förbi



Men du är aldrig så ensam som du tror

Månen är din syster solen din bror

Du är aldrig så ensam som du tror

Det kommer en främling

han vet var du bor

Han kommer längs vägen smutsig och trött

Han har en hälsning från nån som han mött

Du är aldrig så ensam

Aldrig så ensam

Du är aldrig så ensam som du tror



Jag minns hur ditt skratt

kunde få folk på gatan att stanna upp och

vända sej om

Det var alltid du som tröstade dom slagna

Det var alltid du som stöttade dom

Din dörr var alltid öppen dag som natt

och dom kom till dej

och du gav av din tid och medlidande och kärlek

och dom skänkte dej nån slags frid

Du trodde det var ömsesidigt

Du trodde det var en fråga om att ge och ta

Du hade din betydelse

Det var till dej dom kom varje dag

Sen tog dom allt dom kunde och lämna dej kvar

vid en fläckig duk och ett sprucket glas

Och allt dom sa bakom din rygg sen

och tistlarna dom satte i din vas



Nu är du bitter och vill va ifred

Nu är världen bara lögner och svek

Jag trodde du visste

Jag trodde du förstod att det här är ingen lek

Det här är knappast nån lek



Men du är aldrig så ensam...