måndag 2 november 2009

Dagens låt

Further on up the road
Got on my dead man´s suit and my smilin´skull ring
My lucky graveyard boots and song to sing
I got a song to sing to keep me out of the cold
And I´ll meet you further on up the road

Further on up the road
further on up the road
Where the way is dark and the night is cold
One sunny morning we´ll rise I know
and I´ll meet you further on up the road

Husapoteket

Detta är vad som ska bota det onda
Vik hädan sjukdom
Vik hädan

Sjukdomar och elände


Jensemannen är sjuk.
Ett elände är vad det är.
Ont i halsen
Ont i kroppen
Ont överallt
aftonbladet skriker
SVININFLUENSA!!!!!
Om det var det dom ville
att skrämma upp
så skrämmer dom
skiten ur mig

söndag 1 november 2009

Dagens låt:

Bruce Springsteen - The Wrestler

Have you ever seen a scarecrow filled with nothing but dust and wheat?

If you ever seen that scarecrow then you've seen me

Have you ever seen a one-armed man punching a nothing but the breeze?

If you've ever seen a one-armed man then you've seen me

Samtal med Dobby 20.21

Jag:Jo du Dobby,Jag tänkte att vi skulle prata lite om det här att du ibland sover i sängen
Dobby:Skönt att du äntligen fattat att det är där jag hör hemma
Jag:Jo men jag vet inte om jag känner mig helt bekväm med det här beslutet.Jag känner att det liksom undergräver min auktoritet.
Dobby:Men du hade ju lagt ner det där med ledarskapstänket sedan du läst
den där boken av Barry Eaton sa du ju
Jag:Lagt ner och lagt ner.Låt oss säga att jag provar mig fram.Jag är ju inte så erfaren
Dobby:Nä det märks
Jag:Jo men jag gör så gott jag kan
Dobby:Jaja du duger.Var inte orolig du matte,det handlar bara om en säng för guds skull.Jag har inga direkta planer på att ta över något mer
Jag:Ja det gick ju väldigt bra idag på promenaden.Du gick så fint i kopplet och drog inte alls
Dobby:Ja det handlar ju om ett givande och tagande du vet.Du låter mig ligga ibland i lillkillens säng och jag går fint i kopplet,Its a win-win situation, you know

Dobbys seger


På kvällen gav jag upp och lät Dobby vinna.The Golden Child hade bäddat ner honom i sin säng och fastän jag envist hävdat att Dobby inte ska få sova i sängen så var jag tvungen att tillslut ge med mig.Jag menar se så fridfullt det ser ut!Vem har hjärta att störa en sådan här sovande ängel?

Dobbyliv


Igår lekte Dobby med Alfons och oj vad kul han hade!Han såg ut som om han skrattade.


Stackars lilla Felix


Felix kom till oss när vi hade det som svårast.Be-
dövade av sorg var vi,gick som i en dimma,det hade gått två månader sedan Morfar/Pappa lämnat oss.The Golden Child ville ha en egen liten katt och han skulle vara en röd kille.Vi hittade honom och han bodde i ett stall i Arnebo och det såg vi som ett sign för Morfars/Pappas namn är ju Arne!Två små röda kattungar var det och jag som skröt om min vana att könsbestämma ungar efter Lilla O:s alla kullar kunde plötsligt inte bestämma alls.båda två såg ut som killar eller tjejer.Det växlade liksom.Men The Golden Child ville ha och jag tänkte att om vi vill att det ska vara en kille så är det en kille.Det var han åxå tills en dag när The Golden Child kommer och säger:Vad är det som sticker ut i baken på Felix?Det var en unge på väg och han gick ut i rabatten och födde fyra små ungar och kom ut som en hon!
Nu har Felix vårdat dessa fyra små som bara en kattmamma kan och idag var det dags för sista lilla ungen att flytta.Felix går runt och letar efter sin unge och det skär i hjärtat på mig och jag tycker att hon tittar så anklagande på mig.Men så är det här i livet förstår du Felix.Barnen växer
upp och flyttar ut och nu får du återgå till det vanliga igen och bli den röda kattkillen som du var

Never ending tour



Min familj är stor,den är jättestor men den varierar liksom.Den växer och den krymper.Barn kommer och barn går.Själv kör jag och plockar upp och lämnar av,fram och tillbaka.Till centralen för att hämta upp.Då är vi glada,armarna utsträckta,munnarna ler,vi säger :åh vad vi har längtat och vi gläds åt hur många dagar vi har att se fram emot tillsammans.Vi är så glada för detta så vi säger det om och om igen.
Dagarna går och dom går alldeles för fort och så är vi där igen vid den dagen vi fruktat.Dags att ta avsked.Armarna hänger,munnen är ledsen vi säger:åh vad dagarna gått fort,åh vad vi vill att barnet inte ska åka.Vi är så ledsna för detta så vi säger det om och om igen.Medans dagarna går är vi upptagna av att vara glada över att vi är tillsammans och ledsna över att vi inte får fortsätta att vara tillsammans.Jag kör fram och tillbaka ,jag lämnar och hämtar ,musiken strömmar ut i bilen och ramar in det hela.Ibland försvinner en cd och sedan dyker den plötsligt upp igen och en som varit så saknad men nu hittat hem igen är American V:A Hundred Highways med Johnny Cash.Den är så jävla bra!!Möten och avsked,glädje och sorg
Livet rullar på längs motorvägen in mot staden.Jag kör fram och tillbaka,fram och tillbaka,musiken strömmar ut och ramar in hela detta liv som rullar på min never ending tour som är mitt liv.Ja så är det
Det är jag och Bob



Per Bjurman


har lagt in Clarence Clemons bok Big Man Real life and tall tales under Orsaker till extas.Han säger att detta är det bästa han gjort sedan solot i Jungleland.Visserligen måste han skriva att han blir chockad över att den är så bra.Varför blir han det?Tönt!Men ändå Bjurman är ok .det kan man inte säga om Markus Larsson.Han är ett riktig jävla tönt!
Själv har man ju ett signat ex av Big Mans bok